Frihet och enkelhet

Jag är i nuläget drygt 40 år fyllda. Det kanske inte kan klassas som någon 40-års kris men samtidigt får jag erkänna att det var där någonstans som jag började fungera mer om vad som är rätt för mig, hur vill jag leva mitt liv och vad vill jag uppnå.

Under hösten 2018 jobbade jag så mycket att jag nästan var på väg in i den välkända väggen. Som tur var så hann jag stanna upp i rätt tid så att jag klarade mig (eller vad man nu skall säga). Jag kan tycka ibland att jag engagerar mig alldeles för mycket i mitt jobb, jag tar det personligt på något sätt. Detta kanske bidrar till att jag gör ett bra jobb och att folk kring mig samt uppdragsgivare är väldigt nöjda (iaf tror jag det). Dock så belastar det mycket annat på ett negativt sätt. Att hitta en balans i detta tycker jag är extremt svårt. En del kan stänga av jobbet så fort de tar på sig jackan och går hem, men så funkar inte jag.

Jag har därför försökt att göra mitt liv enklare så mycket det går. Det kanske låter som en enkel plan men vi får se vad jag kan uppnå. Läser man olika ekonomi-bloggare så är det många som skriver om att man vill åstadkomma ekonomisk frihet. Lite av detta resonemang kan jag relatera till. Även om det kanske inte är just antal kronor på banken som är det viktigaste så är det något som intresserar mig. Att ha möjligheten till att på sikt trappa av med jobbet, minska stress och måsten samt leva livet på mitt sätt.

För ca 5 år sedan lyssnade jag till podcasten "Enough". Denna bestod av konversationer mellan Patrick Rhone och Mike Hurley. Förutom teknikämnen så pratade man mycket om vad som är "Enough" för oss människor. När har vi tillräckligt? Även om denna pod slutade produceras 2015 så går det att komma åt arkivet med avsnitt med lite Googlande, testa även den officiella hemsidan MinimalMac. Det var där jag första gången stötte på konceptet/resonemanget kring Minimalism.

Många Minimalist-bloggar och böcker har sedan skrivits men det som sticker ut är dokumentären "Minimalism" som finns på Netflix. Denna är gjord av två personer som kallar sig "The Minimalists" och är filmad av Matt D'Avella. I denna dokumentär återkommer faktiskt Patrick Rhone från podcasten Enough också. Denna kan jag varmt rekommendera och man börjar faktiskt fundera en del efter detta.


Sammanfattningsvis så kan man säga att jag absolut inte är en Minimalist i nuläget, särskilt inte med två småbarn hemma. Dock är resonemanget extremt intressant och någor jag jobbar efter. Som ett exempel försöker jag nu sälja av vissa saker som jag samlat på mig under åren. Detta kan vara olika "samlarföremål" och andra saker som jag kanske tycker är rätt kul, men samtidigt så är det inget som tillför till mitt liv. Jag märker också att man inte saknar så mycket när man sedan sålt av det :) De pengar jag från för att sälja saker investerar jag sedan i mitt sparande, allt för att på sikt få ett enklare liv.

Kommentarer

Populära inlägg